Familjehem för ensamkommande barn: ansvar och ersättning 2026
Ersättning för ensamkommande barn i familjehem 2026: SKR:s vägledande nivåer samt kommunens, företrädarens och familjehemmets ansvar.
Ett ensamkommande barn behöver samma trygghet och omsorg som andra placerade barn, men fler aktörer kan vara inblandade. Här förklarar vi kommunens, företrädarens och familjehemmets ansvar samt hur ersättningen bedöms.
Det finns ingen särskild nationell ersättning enbart för att barnet är ensamkommande. SKR:s vägledning för andra familjehemsplaceringar används som stöd: grundarvodet är 12 230 kronor per månad och grundomkostnaden är 5 427 kronor för barn 0–12 år eller 6 167 kronor för unga 13–19 år. Kommunen ska bedöma varje uppdrag individuellt.
Vem räknas som ensamkommande?
Migrationsverket beskriver ett ensamkommande barn som ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan en förälder eller annan vuxen som har trätt i förälderns ställe. Definitionen kan också omfatta ett barn som står utan en sådan vuxen efter ankomsten. Barnets bakgrund eller medborgarskap avgör alltså inte i sig om barnet räknas som ensamkommande.
Barnets väg till kommunen kan se olika ut
Barn kan komma som asylsökande, med tillfälligt skydd, genom vidarebosättning eller i en annan situation. Reglerna om anvisning, företrädare och statlig ersättning kan därför skilja sig. Be socialtjänsten förklara vilken process som gäller för just barnet och undvik att utgå från äldre rutiner eller generell migrationsstatistik.
Företrädare eller god man
Barn som ansökte om asyl före den 12 juni 2026 kan ha en god man. För barn som ansöker om internationellt skydd från och med den 12 juni 2026 utses i stället en företrädare enligt det nya regelverket. Företrädaren eller gode mannen hanterar barnets personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter men sköter inte den dagliga omsorgen i familjehemmet.
Familjehemmet ansvarar för vardag, omsorg och trygghet. Företrädaren eller gode mannen bevakar barnets rätt och företräder barnet i myndighetskontakter. Socialtjänsten ansvarar för placeringen och ska följa vården. Be om namn, kontaktuppgifter och ansvarsfördelning innan barnet flyttar in.
Anvisning från Migrationsverket
Migrationsverket kan anvisa ett ensamkommande barn till en kommun. Anvisningskommunen får då det långsiktiga ansvaret för mottagandet. Det är kommunen som, utifrån barnets bästa och behov, beslutar hur boende, omsorg och stöd ska ordnas. Familjehem kan vara en lämplig lösning, men är inte rätt placeringsform för varje barn.
Vad ett familjehem behöver få veta
- Vem som är ansvarig socialsekreterare och vem som företräder barnet.
- Vilket tolkstöd som finns och hur det bokas, även utanför planerade möten.
- Barnets skolgång, hälsa, mediciner och eventuella behov av traumamedvetet stöd.
- Hur kontakt med föräldrar, syskon eller andra närstående ska genomföras.
- Vilka möten med Migrationsverket eller andra myndigheter familjehemmet förväntas medverka vid.
- Vilken plan som finns inför 18-årsdagen och om kommunen bedömer att insatsen ska fortsätta.
Ersättning för ensamkommande barn i familjehem
Det finns ingen särskild nationell familjehemsersättning som automatiskt följer av att barnet är ensamkommande. Kommunen och familjehemmet avtalar om arvode, omkostnadsersättning och eventuella särskilda kostnader utifrån uppdragets krav. SKR:s rekommendationer för 2026 är vägledning, inte bindande prislista. Kommunens möjlighet till statlig ersättning är en separat fråga och bestämmer inte i sig vad familjehemmet får.
| SKR:s vägledning 2026 | Per månad |
|---|---|
| Grundarvode, 0–19 år | 12 230 kr |
| Exempel på förhöjda arvoden | 14 293–18 779 kr |
| Grundomkostnad, 0–12 år | 5 427 kr |
| Grundomkostnad, 13–19 år | 6 167 kr |
Beloppen säger inte allt. Avtalet behöver också ange särskilda kostnader, resor, tolkning, myndighetskontakter, stöd, avlastning, försäkring, uppföljning och vad som händer om uppdraget förändras.
Det som faktiskt är annorlunda
- Fler myndighetskontakter och behov av en tydlig ansvarsfördelning.
- Språk och tolkning, särskilt i juridiska eller medicinska frågor.
- Ovisshet om beslut och framtid som kan påverka barnets mående och planering.
- Kontakt med familj och andra närstående i Sverige eller andra länder.
- Behov av stöd som tar hänsyn till barnets erfarenheter utan att göra antaganden om trauma, religion eller kultur.
- En tidig plan inför myndighetsdagen och eventuellt fortsatt stöd från kommunen.
Företrädarens eller gode mannens uppdrag förändras när barnet blir myndigt, men kommunen kan besluta om fortsatt placering eller annan insats. Be om planeringen i god tid och kontrollera vem som ansvarar för boende, ekonomi, vård, skola och myndighetskontakter efter 18-årsdagen.
