Att bli familjehem.
Allt på en sida.

Det finns inga formella krav på utbildning, civilstånd eller bostadsform. Du behöver en stadigvarande bostad där barnet får ett tryggt utrymme, i de flesta fall ett eget rum, ekonomisk grundtrygghet, tid att engagera dig och en livssituation som tål att fler människor kommer in i den. Boendet bedöms alltid utifrån det enskilda barnets behov. Socialtjänsten gör en utredning med hembesök, samtal och kontroll av misstanke- och belastningsregister.

Det varierar mellan kommuner och familjer; ofta handlar det om några månader från första kontakt till godkänd utredning. Den omfattar hembesök, djupintervjuer med alla vuxna i hushållet, referenser och registerkontroll. Många kommuner och konsulentbolag använder BRA-fam som strukturerat samtalsverktyg. Be den som utreder om en tidsplan för just er process.

Boendet och närmiljön ingår i utredningen. Bostaden behöver vara trygg och kunna möta det aktuella barnets behov; i de flesta fall innebär det ett eget rum. Du behöver inte äga din bostad, hyresrätt fungerar lika bra.

Ja. Många familjehem har egna barn. I utredningen tas hänsyn till åldersskillnader och hur en placering påverkar familjedynamiken.

Det beror på barnets ålder och behov. Yngre barn kräver ofta att en vuxen är hemma åtminstone deltid de första månaderna. Tonåringar kräver mindre tillsyn men engagemang och tillgänglighet, möten med skola, socialtjänst och biologisk familj tar tid.

Uppdraget är inte semestergrundande som en anställning. Be uppdragsgivaren beskriva hur avlastning och ledighet kan planeras utifrån barnets behov och ert avtal.

Det förekommer att placeringar avslutas. Socialtjänsten har huvudansvaret och ska stötta både barnet och familjehemmet i processen. Att be om mer stöd i tid är en styrka, inte ett misslyckande.