Det första hembesöket: vad utredaren tittar på
Vem som kommer, vad som inspekteras, vilka register som kontrolleras och vad du själv har rätt att fråga.
Det första hembesöket är inte ett godkännande, men det är där socialtjänsten och du verkligen träffas första gången. Här är vad som sker, vad som dokumenteras och vad du har rätt att fråga om.
Vem kommer?
En familjehemssekreterare eller familjehemsutredare deltar normalt. Vid konsulentstöd kan bolagets utredare bidra med underlag, men socialnämnden ansvarar för att hemmet är utrett och för bedömningen inför placering. Fråga i förväg vilka som deltar och hur besöket är upplagt.
Vad styr besöket?
Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 styr utredningen. Den ska bland annat omfatta familjens sammansättning och livssituation, boende och närmiljö samt de tilltänkta familjehemsföräldrarnas förutsättningar och omsorgsförmåga.
BRA-fam är ett standardiserat underlag som kan användas i ett första skede. Det innehåller 59 frågor i nio delar. Socialstyrelsen anger cirka 20 minuter för att fylla i instrumentet och totalt cirka 1,5 timme inklusive diskussion.
Vad utredningen kan omfatta
- Vilka som bor i hemmet och hur familjens vardag och livssituation ser ut.
- Boendet, närmiljön och hur hemmet kan möta ett barns behov.
- Personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga.
- Motivationen till uppdraget och inställningen hos barn och andra som redan bor i hemmet.
- Hälsa, relationer, stödjande nätverk och förmåga att samarbeta.
- Förhållanden som kan påverka ett barns trygghet och säkerhet.
Vad du själv får fråga
Förbered gärna egna frågor. Utredningen är också till för att ni ska förstå uppdraget, stödet och villkoren:
- Hur ser uppdragsavtalet ut och vilka ersättningsnivåer gäller här?
- Vad är typisk längd på de uppdrag som matchar oss?
- Vem blir vår kontaktperson? Hur ofta träffas vi?
- Vilken handledning får vi och vem håller i den?
- Vad händer om uppdraget inte fungerar?
- Vilken försäkring gäller om barnet skadar våra saker?
Register som kontrolleras
Som del av utredningen hämtas eller begärs normalt uppgifter från relevanta register. Socialstyrelsen beskriver bland annat:
- Polisens belastningsregister.
- Polisens misstankeregister.
- Socialregister i de kommuner där ni bott.
- Referenser från exempelvis en närstående eller kollega.
- Andra uppgifter som socialnämnden bedömer relevanta för den aktuella utredningen.
Fråga vilka uppgifter som hämtas, varför de behövs och hur de hanteras. Kommunen ska kunna förklara sin process och hur ni får återkoppling.
Tidslinjen efter besöket
Tidsåtgången varierar mellan kommuner och beror på familjens förutsättningar, vilka underlag som behövs och om det finns ett visst barn i åtanke. Be den som utreder om en tidsplan. En allmän bedömning av hemmet ersätter inte socialnämndens bedömning av om hemmet kan möta ett specifikt barns behov.
Vanliga moment
| Steg | Vad som händer |
|---|---|
| Första kontakt | Inledande frågor och information om uppdraget |
| Utredning | Intervjuer, hembesök, referenser och registeruppgifter |
| Samlad bedömning | Återkoppling om hemmets förutsättningar |
| Matchning | Bedömning mot ett specifikt barns behov |
| Inför placering | Avtal, planering, stöd och praktiska förberedelser |
