Nätverkshem: när barnet bor hos någon det redan känner
Ett nätverkshem är ett familjehem i barnets släkt eller nära nätverk. Här förklarar vi utredningen, rollerna och frågorna som behöver redas ut före placering.
Ett nätverkshem är ett familjehem hos en släkting eller annan person som barnet redan känner. En väl planerad nätverksplacering kan bevara viktiga relationer, skola och vardag, men samma krav på trygghet, utredning och uppföljning gäller som för andra familjehem.
Socialnämnden ska i första hand överväga om ett barn som placeras utanför hemmet kan tas emot av någon närstående. Barnets bästa är alltid avgörande. Ett nätverkshem blir inte godkänt enbart för att relationen redan finns.
Vem kan bli nätverkshem?
Det kan vara en mor- eller farförälder, vuxet syskon, annan släkting, gudförälder, vän till familjen eller en annan trygg vuxen i barnets nätverk. Det avgörande är inte släktskapet utan om hemmet kan möta just det barnets behov på ett tryggt, säkert och långsiktigt hållbart sätt.
Utredningen är lika viktig som för andra familjehem
Socialtjänsten ska utreda hemmet före ett placeringsbeslut. Utredningen omfattar bland annat familjens livssituation, boende och närmiljö, omsorgsförmåga, hälsa, relationer, stödjande nätverk och förmåga att samarbeta runt barnet. Registeruppgifter och referenser kan också ingå enligt gällande regler.
- Hur ser barnets relation ut till varje person i hushållet?
- Finns plats, tid och uthållighet även om placeringen blir längre än väntat?
- Kan de vuxna skydda barnet och samtidigt samarbeta med barnets föräldrar och socialtjänsten?
- Finns gamla konflikter, lojaliteter eller beroenden som kan påverka uppdraget?
- Hur påverkas egna barn, partner och andra närstående i hemmet?
- Vilket stöd behöver nätverkshemmet för att gå från närstående till uppdragstagare?
Det som kan bli lättare, och det som kan bli svårare
| Möjlig styrka | Fråga att planera för |
|---|---|
| Barnet känner redan personerna och miljön. | Hur får barnet ett eget utrymme och en tydlig förklaring till den nya vardagen? |
| Skola, vänner och fritid kan ibland bevaras. | Är det tryggt och praktiskt möjligt att stanna kvar, eller behövs förändringar? |
| Familjens historia och kultur är känd. | Vilken information behöver ändå delas om barnets aktuella behov, hälsa och stöd? |
| Kontakten med föräldrar kan vara etablerad. | Vem bestämmer om umgänge, hur hanteras gränser och vad händer vid konflikt? |
Rollskiftet behöver tas på allvar
En närstående kan tidigare ha hjälpt familjen informellt. Som nätverkshem får personen ett formellt uppdrag från socialnämnden och ska samarbeta kring vårdplan, genomförandeplan, uppföljning och barnets kontakter. Det kan innebära att säga nej till önskemål från en släkting, skydda information eller följa ett beslut som skapar spänning i familjen.
Bestäm vilka vuxna som kommunicerar om tider, regler, pengar och konflikter. Barnet ska kunna ha relationer i sitt nätverk utan att behöva förmedla besked eller välja sida mellan vuxna.
Avtal, stöd och ersättning
När nätverkshemmet anlitas som familjehem ska socialnämnden ingå avtal om parternas åtaganden. Hemmet ska få den utbildning, handledning och hjälp som behövs. Ersättningen ska bedömas utifrån uppdraget och barnets behov. Släktskap är inte ett skäl att lämna stöd, villkor eller kostnader otydliga.
Frågor före ett ja
- Vad vet vi om barnets behov, och vilken viktig information saknas fortfarande?
- Vad vill barnet och hur har barnets röst hämtats in?
- Vilken kontakt med föräldrar och släkt förväntas, och vem sätter ramarna?
- Hur ser kontaktvägen ut på kvällar, nätter och helger?
- Vilken utbildning, handledning och avlastning finns från start?
- Hur hanteras resor, särskilda kostnader, försäkring och förlorad arbetsinkomst?
- Vad är planen om konflikter i nätverket ökar eller placeringen inte fungerar?
- När ska placeringen, stödet och avtalet följas upp första gången?
